Jessica Jönsson: Gotland Grand National

I lördags körde jag sista tävlingen för säsongen, Gotland Grand National! Det har i alla fall varit världens största endurotävling, men jag vet inte om det är det fortfarande. Det är någonstans runt 2200 startande. Det märks på det drygt två mil långa spåret att det är trångt.

I fredags 11.05 åkte vi över till Visby med färja från Nynäshamn. Vi hann lagom sätta upp tält i depån, anmäla och besikta innan det blev mörkt. Vi hann även kika på myren där det var omdraget från förra året tack vare allt regn som har kommit. Det blev sedan en tidig uppgång på lördag morgon för att ta sig till tävlingsplatsen i tid. Runt halv sju åkte jag upp till starten för att få en bra position innan vi ska springa fram till startlinjen. Det är helt otroligt vansinnigt, men där ute på öppna fältet står ett helt gäng med förare 2,5 timme innan start! Men ska jag ha en chans att få en plats längst fram vid startlinjen är det ett måste. När snöret släpptes och vi fick springa fram till startlinjen cirka 10 minuter innan start hann jag precis fram, så det var skönt. Jag fick sedan en helt okej start, men kom inte så långt. Första gången ute på myren vart jag meddragen ner i det största lerhålet på högersidan. I stort sett hela jag låg i vattnet. Innan jag kom upp kippade jag efter luft, det kändes riktigt obehagligt, hela ansiktet låg ju i vattnet. Snacka om att bli smacksur från topp till tå. Hojen låg helt under vatten den med, ena änden av styret stack upp och ena kylarvingen. Vilken bra start!! Snacka om att motivationen försvann på en gång. Det var ju bara att kasta upp cykeln och starta den igen, men det var ju inte helt lätt. Efter ett sånt där bad var även hojen lite grinig... Så där står jag mitt i vattensamlingen och folk kör förbi till höger och vänster och det bara öser vatten över mig. Efter ett helt gäng kickningar kom jag tillslut iväg med brillorna på styret. Sen var det bara att sick-sacka sig framåt. Det var ju kanske inte helt klokt att köra utan brillor och bitvis var ögonen så igensatta att jag knappt såg något. Många gånger fick jag slå av när jag blev pepprad när förarna framför slog på.

Efter tre varv gick jag in i depå för att tanka. Då fick jag rapport om att jag åkt upp mig till fjärdeplats. Där fick jag äntligen nya brillor =) Inte lång därefter fick jag rapport om att jag kört upp mig till tredjeplats. De två sista varven rullade på utan några större incidenter. Jag fick en ordentlig smäll på låret när jag gyttjebadade som gjorde sig alltmer påmind de sista varven. Att ställa sig upp på hojen tog emot. Det var väl jag som började bli trött och började tänka på det =) Efter tre timmar och tio minuter, fem varv körda, körde jag i mål som trea i damklassen. Vann gjorde Sandra Adriansson och tvåa blev Sanna Bergman. Vi var runt 40 tjejer som körde så det är riktigt kul!